tisdag 17 augusti 2010
Det här med avsked
Avsked är ju aldrig roligt. Det har inte blivit så många avsked de senaste åren. Trots att jag och vännerna sprang ut en varm sommardag 2008 så var det många som stannade kvar. Okej, två vidgade sina vyer med en ryggsäck på ryggen, en annan tog flyttlasset till ett soligt Santa Barbara och sedan till huvudstaden och en testade på studentlivet i Umeå. Men dom kom alla hem efter sina äventyr, hem till sina flickrum och tänkte på framtiden. Sommaren som gick kändes som en milstolpe, en sommar som man önskade skulle gå både långsamt och jättesnabbt. För nya spännande äventyr väntade kring hörnet, men samtidigt är ju aldrig ett 'hej då' så trevligt. Men vi känner nog alla att Piteå har gett sitt för ett tag. I andra städer och länder finns nya möjligheter. Tur att det blir ett 'hej då, vi ses!' för jag längtar redan tills vi möts upp i den närmaste storstaden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag vet inte vad som hänt men jag tror att jag de senaste åren har förvandlats till världens blödigaste människa. Eller så har jag alltid varit det, fast i smyg. Jag blir helt tårögd och ledsen samtidigt som jag är väldigt glad och förväntansfull. Det känns så fint att vi alla ska göra någonting som vi tycker är kul, nästan som att vi gör det tillsammans fast på olika håll. Men sorgligt för att det kommer dröja så hiskeligt länge tills vi alla är tillsammans igen.. men tacka vet jag skype. Här med inför jag en regel på att vi måste pratas vid minst en gång i veckan, togheter!
SvaraRadera