Operationsberättelse

Sitter här och inväntar US open-finalen mellan Nadal och Djokovic. Medans jag väntar så läser jag min operationsberättelse som bara innehåller latinska medicinska ord. Men jag bortser från semitendinosus och rigidfix så ska jag försöka återberätta en del.


Det börjar med ett sedvanligt snitt, ett nytt korsband hämtas från baksida lår som är 7 mm i diameter. Därefter artoskopi och börjar med att inspektera leden. Främre korsbandet helt av, bakre korsbandet är helt. Menisken är helt fri från skador och inga broskskador. Rensar bort den gamla korsbandsresten. Borrar ledarstift och en borrkanal 7 mm. Rensar rent kring kanalerna. Drar upp korsbandet och fixerar med två stycken stift. Sträcker upp det och cyklar knäet cirka 15 ggr därefter spänner jag upp korsbandet och fixerar det med en skruv 6-8 mm. Inget avvikande, helt stabilt. Bedövar.


Jag blir fascinerat när jag läser hur en korsbandsoperation går till. En avancerad operation som så många genomgår. Framför allt blir jag fascinerad av den utveckling som har gjorts inom korsbandsoperationer. Min sjukgymnast, som jobbat med knän under 10 års tid, berättade att när hon började jobba så var man gipsad upp till låret i tre (!) månader och rörligheten kom först i gång först 3 månader efter gipset tagits bort (!). Det låter i mina öron helt sjukt när man själv stödjer på benet direkt.


Jag jämför min första och andra korsbandsoperation. Vid första operationen så skrapades brosk bort, andra operationen ingenting. Kan den lilla skillnaden ha gjort att jag har varit fri från smärta och att jag kunde cykla efter 9 dagar? Jag letar tur och medgångar i min otur över att ha slitit av två korsband. Hoppas denna "medgång" gör att denna andra rehabilitering går så bra som möjligt. Jag är SÅ taggad nu!


Imorgon får jag ett nytt träningsprogram :)

What doesn't kill you makes you stronger