Tänk va stor man har blivit...

Nu har jag varit 20 år i nästan en vecka. Det känns ju bra!

I lördags ordnade jag en liten fest. Det blev typ kareoke hela kvällen, gud så himla kul det är! Efter att vi sjungit oss hesa drog vi till folkets hus en sväng och sen på 1906. Riktigt roligt :)

Härlig bild va?! Love it!

Kolla vilka gulliga presenter jag fick!
I receptboken som jag fick av Jessica och hennes mamma stod det "På en mätt mage sitter ett glatt huvud", så himla göllat! :D

Idag hasade jag mig upp för att vara lite chaffis till min farmor. Tränade på step in, Åt mackor och fika hos Farmor och Farfar, sprang en sväng, sen myste jag framför tv:en. Nu är klockan ändå 16 så jag har ändå fått lite gjort idag. Jag måste få lite pli på mig själv. Arbetslösheten gör att man lätt kan bli ett seeennaaadraaagg och åssit göra. Men idag känner jag mig nöjd, plus att jag är hela kvällen bokad med en massa fotboll!

Till helgen far jag med Syster och Papsi till Sthlm och jag längtar sååå mycket. Jag ska shoppa, äta god mat, träffa Hannis och ha Pitefest. Det låter ju helt underbart!!

Efter helgen så skulle jag gärna vilja spola fram tiden cirka 5 månader, eller åtminstone 3 månader. Under dessa månader kommer jag förmodligen vara arbetslös och det vill jag gärna slippa. Om 3 månader är jag väl kanske också arbetslös men då kanske jag kan spela fotboll eller handboll!!!!!!!!!!

5 ½ månad har gått. De senaste två månaderna har varit väldigt sega. Det känns lite som om jag står på samma plats, fast det vet jag att jag inte gör. Det är bara inte lika stora framsteg som det var de tre första månaderna efter operationen. Hur kommer det följande månaderna se ut?

Efter att jag har tränat känner jag mig så stel i baksida lår. Jag försöker och tänja och pressa mitt knä fram och tillbaka. I det skick som mitt knä är nu så vet jag att man inte kan spela handboll eller fotboll. Jag vill kunna träna och känna att allt känns lika bra som det var förr, med mitt friska knä. Hoppas bara att det blir bra. Hur vet man själv att allt går som planerat? Det vet man nog först efter kanske ett år... Då kanske allt känns som vanligt. När man kan springa i full fart, sträcka ut benet fullt utan smärta, när man kan spela utan att vara rädd att benet ska ge vika, då är man nog fit for fight!

Vilket tjat! Nu går jag och steker bacon! :)

Spinning

Kände mig lite otaggad på gymmet denna söndag, så jag tog beslutet att sätta mig på en spinningcykel. Mig kondition är väl inte den bästa just nu. Den behöver inte vara så himla bra just nu. Men jag kände bara för att svettas otroligt mycket, så då duger väl ett spinningpass? OHJA. Min blåa tröja blev MÖRKblå så nog svettades jag!



Nu har jag laddad upp med snarra. Barcelona spelar, förmodligen med Zlatan från start. I <3 denna söndag!

9.58

Idag sprang jag 5 km på 28 min. Jag var helt död efter mitt lilla lopp på rullbandet. Jag funderar om jag någonsin har sprungit 1 mil under 60 min. Jo det har jag. Jag funderar om jag någonsin kommer att springa 1 mil igen. Jo det kommer jag nog. Men inte än.

Jag måste inhandla något som gör att jag inte slänger ner blicken på tidräknaren varannan sekund. Det är jobbigt och inse att det bara har gått 2 sek mellan alla gånger. Så idag la jag för mitt övningsblad på dom där siffrorna. Jag tjuvkikade ibland, men det är bara för att jag är så nyfiken.

När man inte tjuvkikar på tiden så blickar man ut mot gymmet. Tränande människor blir också tråkigt i längden. Jag tror jag satsar på ett par hörlurar till tv:n. Det kan väl aldrig bli fel?

På tal om att springa. 9.58!!!!!!!!!!

Lättnad

Jag känner mig så tom men ändå är jag glad. En väldigt lustig känsla. Nu känner jag att jag kan gå vidare. Jag har inte kunnat gå vidare under hela sommaren. Men nu kan jag. Vi har insett det tillsammans. Nu ska jag ta hand om mig själv och leva mitt liv fullt ut. Omgiven av nära & kära.

10 Augusti 2009

Jag och lillasyster var och såg revy-sm på pite havsbad i lördags. Tänk er en helg med en massa revyfolk i alla åldrar, vilken energi!! :) Piterevyn hade ett bidrag och det var porrfritt. Tyvärr blev det inga priser men dom var ändå hur glada som helst efter en lyckad helg! Det var ett ungt revygäng som tog storslam, kul!

Min bror var scenarbetare och när han skulle avtackas på scenen så tackades han på ett ganska roligt sätt:
-Då vill vi också tacka våra scenpojkar för ett fantastiskt jobb med alla påsättningar av mikrofoner och annat dylikt!

Ja och Issa kollade på varandra och började gapskratta. Dom enda som skrattade!

Kvällen avslutades med bankett och euskefeurat. Skulle upp och jobba 7 dagen därpå men jag ville inte missa en supertrevlig kväll så jag stannade ett tag.

Jag har alltid tyckt att revy har varit så himla trevligt och roligt! Jag har ibland tänkt att man själv kanske kommer bli ett litet revyspektakel någon gång i framtiden. Men sedan då jag ser revyer söderut som har en medelålder på kanske 21 så blir man imponerad. Man kanske inte behöver vara äldre för att vara rolig och spela lokalrevy. Spexiga och energifyllda "ungdomar" i en revy och ju minst lika underhållande som en missnöjd äldre dam som beklagar sig över allt och alla.


Nu måste jag rusa. Måste dra på mig mina inlines och rulla till step in! Nytt program väntar!!
Måste fara i god tid, första gången jag åker inlines på några år..........

Tjing! :)

5 Augusti

Soliga dagar!

Torsdag & Fredag jobbar jag mina sista dagar, det känns lite både och. Nu måste jag verkligen sätta mig ner och skriva klart mitt CV och slänga ut det över hela Piteå.
Jag har även bestämt mig för att läsa upp några kurser på komvux för att få ett bättre snittbetyg för att söka in på sjukgymnast någon gång i framtiden. Det ligger ju så högt nu! Så när jag ändå ska vara kvar i Piteå för rehab så kan jag ju lika gärna vara effektiv och läsa upp lite betyg. Det återse att se vilka kurser jag väljer... svårt!

Har just kommit hem från ett pass på step in. Jag börjar bli lite less mitt rehabprogram men som tur var så får jag ett nytt, eller iafall några nya övningar på måndag. Snart har det gått 5 månader. 5+5=10 månader. Mina lilla uträkning visar där att det kanske (?) har gått halva tiden nu. Om 5 månader kanske jag är på någon sorts plan igen. Handbolls- eller fotbollsplanen, det får vi se :) Nu ska jag äta chicken, tjing!