"Sos alarm!"

Ännu en söndag. Som min mamma just sa: "det känns som att alla dagar är söndagar". På nått vis så känns det så. Slappa söndagar kan ju förstås vara riktigt gött ibland, men när det blir allt för segt så blir man lite otålig. Mina söndagar nuförtiden är väldigt sega. Jag och mamma degar i lägenheten. Mina söndagar ska ju vara matchdag! Istället för att klaga kanske man ska börja införa träningssöndag. Då slipper man kanske den trötta och långsamma söndagen.


På förmiddagen har jag varit på konfirmation för min kusin. Efter det blev det smörgåstårta och fika hos mormor&morfar. Min morfar måste vara den roligaste och knasigaste i världen. Mormor frågade mig om jag hade bytt bakgrundbild på morfars telefon. "Förr var det ju en bild på våra döttrar, men nu är det en stor sol!". Jag kollade på mobilen och såg att displayem var helt förstörd. Det var den krossade/vattenskadade displayen som var "solen". Men morfar ville ämdå inte acceptera att den var sönder och sa bestämt att den inte var det. Han skulle ringa kundtjänst och fråga vad som var felet. Han knapprade vilt på knapparna och på något konstigt sätt så kommer han fram till SOS alarm (!). Morfar trodde att han hade kommit fram till kundtjänst, medans jag hörde att någon i luren sa "SOS alarm". Morfar hinner då börja förklara att hans display är förstörd och frågar vad som är fel, innan vi skriker "Det är ju SOS alarm!!".


Mormor blev galen, men vi andra höll på dö av skratt! Även fast felringningar till SOS alarm inte är det allra bästa, så var det så himla dråpligt att man bara kunde skratta åt det!

Denna söndag var ju ändå ganska fartfylld. Jag tror jag klagar för att jag är lite småförkyld och allmänt seg :)

Min moffa & jag!