lördag 4 december 2010

Träningsabstinens!

Jag har jobbat på barnhage i fem dagar nu. Det har resulterat i världens dunderförkylning och träningsstopp. Mina gutter och jenter är ju hur goa som helst, men vilken smittokälla. Jisses. 

Jag ska försöka klura ut några huskurer som kan få mig på bättringsväg, för här i Oslo undviker man helst att köpa saker, även medicin!

Jag måste erkänna att jag får lite ångest när jag inte tränat på länge. För varje dag man är hemma och gör ingenting känns det också som om comebacken skjuts upp en dag extra. Så är det väl också. 

Sen känns det som nu eller aldrig. En rehabilitering av en korsbandsoperation kan man inte vänta med eller gå igenom när man känner för det. Rehabiliteringen måste ske punktligt och energifyllt i så  många månader i sträck. Från uppvaket på sjukhuset och förmodligen fortsätta under hela sitt liv. Det där korsbandsspöket finns överallt och gnager både psykiskt och fysiskt. Tunga ben, prestation, framsteg, smärta, glädje, besvikelse, längtan, orättvisa. En riktig energislukare. Jag som befinner mig i en viktig fas drygt 3 månader efter operation, då mitt nya korsband ska "smältas/byggas in" i mitt knä, behöver träning NU!

1 kommentar:

  1. Jag har haft julmiddag på jobb och med några vänner 3 dagar i rad nu och har inte hunnit med att träna. Jag känner mig genast svagare i knät. Vi måste nog helt enkelt lära oss att leva med det här. Se det som en ny livsstil som vi måste acceptera och klara av.

    Förstår din frustration när du är sjuk och inte kan köra gymträning som vanligt, men försök göra lite benövningar hemma i soffan ändå och aktivera lårmusklerna. Jag tror det är väldigt viktigt och bättre än att "bara vila". Så länge inte pulsen höjs så klarar ju förkylningen av det.

    Fortsätt kämpa!


    /Madde Stadig

    SvaraRadera